Diagnos av grupper – GDQ

GDQ – Vad är GDQ (Group Development Questionnaire)

Susan A. Wheelan, tidigare professor vid Temple University, Philadelphia, USA har under nära 30 år studerat arbetsgruppers utveckling. Hon har tagit fram frågeformuläret Group Development Questionnaire (GDQ) som fastställer gruppens utvecklingsstadie. Kartläggning-Diagnos-Intervention med GDQ är en metod för effektiv grupputveckling.

Vad är det?
GDQ är ett statistiskt reliabelt instrument för att mäta hur grupper fungerar, utvecklat av forskaren Susan A. Wheelan vid Temple University, Philadelphia, USA. GDQ är utformat för att stödja arbetsgrupper i att utvecklas och nå sina gemensamma mål på ett effektivt sätt.

Hur lång tid tar det?
Det tar ca. en 1/2  timma  för gruppen att fylla i enkäten. Feedback på resultaten ges under våra utbildningsdagar. I utbildningen ingår arbete med gruppens dynamik och formulering av en handlingsplan för fortsatt arbete.

Vad ger det?
GDQ ger en bild av gruppens effektivitet och produktivitet jämfört med ett stort antal andra grupper, och visar vilka frågor gruppen behöver arbeta med för att utvecklas. Resultaten handlar om gruppen som helhet och bedömer inte individer. Fokus är på gruppens gemensamma ansvar för sin utveckling, på medarbetarskapet såväl som på ledarskapet.
Grupper har fyra utvecklingsstadier, menar Susan A. Wheelan när hon presenterar GDQ, Group Development Questionnaire. Målet med grupputveckling är att få gruppen att arbeta med de frågor som behöver klaras av för att nå det fjärde utvecklingsstadiet. Team i vinstdrivande företag som befinner sig i de senare utvecklingsfaserna får högre skattning på kundservice, genomför sitt arbete snabbare och skapar mer intäkter till företaget än grupper i de tidigare utvecklingsstadierna. Det handlar alltså om rent affärsmässiga fördelar, förutom ett bättre samarbete och arbetsklimat.

Teoretisk förankring?
Sammanfattande tankegångar kring modellen An Integrative Model of Group Developement ”IMGD”. I huvudsak så är IMGD en livscykelmodell med inslag från andra modeller inom grupputvecklingsområdet. En livscykelmodell speglar det mänskliga livet och dess utveckling. Som i det mänskliga livet har vissa psykologiska frågor sin bestämda plats i utvecklingen av gruppen.
I livscykelmodellen finns också en avslutning av utvecklingen och en separation från gruppen vilket andra modeller, om grupper och grupputveckling, inte alltid uppmärksammar. I gruppers liv och individens deltagande däri är det viktigt att uppmärksamma och att hantera båda ur ett medarbetarperspektiv och som ett särskilt ledarskapsansvar. Detta innebär att skapa en god separation från gruppens liv som är positiv för individerna och gruppen. Modellen visar förloppet i gruppens utveckling och de olika stadierna denna sker i. Gruppens utveckling är stadievis och gruppen kan komma att passera alla stadier under sin utveckling eller ”fastna” i någon under sin existens. Skulle, under gruppens utveckling, frågor från tidigare stadium aktualiseras kommer gruppen att behöva hantera dessa. Exempelvis om det i en grupp, som befinner sig i det tredje stadiet av utvecklingen, dyker upp frågor kring normer och värderingar eller om det kommer in nya medlemmar måste dessa frågor hanteras och nya medlemmar integreras, relationer skapas. Detta kommer att ske utan att det påverkar gruppens tidigare utveckling. Gruppens kollektiva minne och dess erfarenheter av sin utveckling framtill nuet gör att den fortsätter sin utveckling i det tredje stadiet samtidigt som den löser frågor och hämtar in nya medlemmar. Med andra ord, gruppens effektivitet eller var den har sitt fokus påverkas inte. Vi kommer dock att kunna iakttaga vissa beteenden i gruppens inre liv som kan relateras till andra stadier. Hur den hanterar exempelvis en nytillkommen medlem eller normkonflikter är beroende på var gruppen utvecklingsmässigt befinner sig.
En grupp i det tredje stadiet och framförallt i det fjärde stadiet är mera robust, än en grupp i tidigare stadier, genom alla de strategier för sitt inre liv som den skapat än en grupp i ett tidigare stadium är. Wheelan menar – för att en grupp skall gå tillbaka till stadiet ”Tillhörighet och Trygghet” måste fler än hälften av medlemmarna bytas ut under en kortare period. Detta beroende på den gruppkultur som gruppen utvecklat under sin upptäcktsresa till det tredje respektive fjärde stadiet.
Susan A. Wheelans forskning har visat att en grupp i det fjärde stadiet lägger merparten av sin energi på det uppdrag eller den uppgift som gruppen har att hantera. Grupper i de tidigare utvecklingsstadierna, ”Tillhörighet och Trygghet” respektive ”Opposition och Konflikt”, lägger mindre del av sin energi på uppdraget/uppgiften. I dessa, mer omogna stadierna ur samverkansperspektiv, används stor del av tiden till att hantera relationer, normer, mål etc.
Grupper i ”Tillit och Struktur” lägger ytterligare något mer energi på uppdraget/uppgiften. Grupper som utvecklats till det fjärde stadiet ”Arbete och Produktivitet” blir ett s.k. högpresterande team. I detta stadie är kännetecknen intensivt och effektivt samarbete i gruppen. När energin fokuseras på uppgiften blir det en kvantitativt och kvalitativt  ökning av det goda arbetet. Arbetet blir också mera lustfyllt och kreativt. Ansvarstagandet från alla i gruppen gentemot uppdraget är nu maximalt. Även om gruppen har kunnat producera, i de tidigare stadierna, så har energin till viss del förbrukats till de tidigare stadiernas kritiska faktorer.

Vad händer efter detta?
Vad detta har för betydelse för organisationens framgång kan ju var och en förstå. Frågan, som förhoppningsvis väcks, är därför; Hur ska er nästa investering se ut? Ska ni satsa på grupputveckling, utifrån – kartläggning-diagnos-intervention, eller ska ni göra som ni brukar – vad nu detta är? Kontakta Sven-Olof på ugl-akademin och lägg upp en plan för er bästa investering ni någonsin har gjort.
Varför vänta – Ring nu! 0709-226400.